30120769_2211123132232979_2124206429_n2

Emils berättelse som volontär

Jag använde 4 veckor av min semester denna vinter för att genomföra min resa till United Hearts barnhem i Matanana.

 

Varför ville du åka på en volontärresa?

Jag hade länge velat genomföra resan. Jag vet inte riktigt varför eller hur idéen dök upp i mig. Jag har däremot alltid gillat att hjälpa och utveckla människor. Jag föreställde mig dessutom att det var något som inte bara skulle gynna alla de barnen du hjälper när du är där. Utan att man dessutom får ett ordentligt perspektiv hur det kan se ut i andra delar av världen, vilket i sin tur borde leda till en helt annan uppskattning i ens vardag när man sedan kommer tillbaka hem till Sverige. Tro mig, jag föreställde mig det hela helt korrekt!

 

Vad fick du göra under din vistelse?

Jag sysslade med lite allt möjligt när jag var där. Jag hjälpte till med alla projekt och utmaningar som fanns på gården. Bland annat rev jag ner och målade en vägg, snickrade och målade lite möbler osv. Jag lärde mig även deras vardagsrutiner: hur de kokar sitt te, bakar sitt bröd, lagar sin mat, tvättar sina kläder osv. Detta var oerhört nyttigt och givande, det är så intressant att jämföra allting med hur vi lever här hemma. När jag inte var sysselsatt med arbete passade jag på att umgås med alla barn som alltid var fyllda med glädje och kärlek.

 

Jag fick dessutom följa med Linnea och Malin på diverse projekt. Det kunde t.ex. vara att följa med Linnea när hon hjälper andra sjuka barn i byn eller andra som har det svårt. Vi åkte även ut till de två skolor som fanns i närheten och delade ut material till alla barn, som ett UF-företag från Sverige hade samlat in till UH via sitt skolprojekt.

 

Hur ser du tillbaka på din resa idag? Vad var svårt?

Resan var oerhört givande och härlig. Den hade däremot även sina tuffa moment. Barnen där nere har fått genomlida mycket, och det gör många utanför barnhemmet även nu. Fattigdomen är fortfarande genomgående, sjukvården dålig och de har mycket att arbeta på när det gäller struktur och regler i samhället. Maten är rätt smaklös och det fanns varken elektricitet eller rinnande vatten. Men kom ihåg: Det är det här som är den stora anledningen till att resan blir så pass givande som den är. Du kan inte få ett tillräckligt stort perspektiv genom att bo på lyxhotell där i närheten eller genom att beskåda en dokumentär på din platt-TV. Du behöver vara där och leva i det hela för att verkligen förstå.

 

Jag känner idag att jag fått ett helt annat perspektiv på vad som är viktigast här i livet, och jag njuter nu av varje moment i vår jämförelsevis bekymmerslösa vardag.

 

Emil

 

Viktor Karlstrand

inlägg av Viktor Karlstrand

Född 1992 och pluggar till civilingenjör i Stockholm. Var nere i Tanzania och de byarna runt Matanana som United Hearts stöttar år 2013, samt år 2014. Agerar webbadmin och som en hjälpande hand i organisationen.

Postad i Allmänt.